Total Pageviews

Saturday, April 30, 2011

Good-bye Mary Poppins

Saya you-tube deer deer uyeiin huuhed nasand mii garch bsan ene kinog dahij uzlee. Yagaad ch um uzehdee ih l gunigtai bas huuhed nasnii mini gegeen dursamjuud nudnii umnu uzegdeed unguruh shig bolloo. Bid tsag hugatsaa unguruh tusam ulam l hundii huiten ,muu sanaatai boldog um uu daa huuhed nasnii genen tsailganaar bodoj bsan ter buhen maani haashaa alga odno ve hamgiin gegeen uye minni huuhed nas shuu dee. Kinon deer tom humuus uuriinhuu baga nastai uulzaj baigaagaar gargaj ee bugd l gunigtai bas setgel dotorh buglasan buhnee uuriinhuu baga nasand yarij zurh setgelee ongoilgoh gej baigaa um shig. Bid ch gesen huuhed nastaigaa yarih bolomj garval yamar ih um aminchilj yarij bas uilj ineej az jargaltai baih bol. Genen tsailgan muruudul , uchriin oloh gej hicheesen tomchuuliin amidraliin uchig , hend ch zagnuulsan hedhen hormiin daraa ul murgui martah saihan setgel, ulbeger saaral bolgoniig ungu oruulj harah uudreg , tsovoo setgel ene buhen bidend bugded ni baisan shuu dee. Yagaad bid odoo ter buhnees uurtuu yu ch uldeelgui amidarch baigaa um bol??
Kinon deer Mr Banks uuriinhuu huuhed nastaigaa yarij baihdaa nad mungu heregtei bna gej gomdollodog tegehed baga Mr Banks tand ger bul ur huuhed bair, ajil bna shuu dee Tand mungu tiim ih heregtei gej uu ? Ta uurtuu l heregtei geed l bodood baigaa bolohoos tiim ih mungu heregtei gej uu ? gej asuujee . Tiim ee bid unuudur yu hamgiin ih chuhal heregtei baigaag anhaarah suhuugui zuvhun mungu l bodood l yavaa shuu dee mungund az jargal nuugdaj baigaa um shig tiim bolohoor uurt baigaa une tsenetei buhniig olj harahaa bolijee.
Lamtanaas tuunii huuhed nas chi ih gantsaardaj bna uu ? gej asuuhad haramsaltai ni tsag hugatsaa unguruh tusam ulam l ih gantsaardaj hen negentei setgelee ongoitol yarih umsan gej bodogdoh um gej ee . Neeree l bid tsag hugatsaa unguruh tusam ulam l dotogshoo bolj baigaagaa meddeg bolov uu ?

100 100 jil udur shunu eeljilj
100 100 jil amidral huvursuur.....

Mary Poppins yavahdaa
Saihan um buhen hezee negen tsagt tugsdug shuu dee yalanguya -zuud gejee.

Thursday, April 28, 2011

Tsergiin alba

Udahgui Mongold tsereg tatlaga boloh gej bgaa um bna . Bi dunguj tugsch irchiheed eejiigee 2 udaa shokond oruulah duhuj bilee. Ehniih ni huduu bur sumand yavj ajilllana geed nuguudhi ni tseregt alba haana geed he he he . Eej mini tegehed za huu mini eej ni ter tsergiin angid chin chamaig dagaj ochood togooch ch hamaagui hiigeed suuchihna shuu gej bil ee. Yag unendee ter ued bol buun romantik setgechihsen huduugiin talaar soyoliin uriig tariad l tseregt yavaad l gej bodoj bsan um shuu. Medeej yaj eejiigee zovoon barin zuruudlehev tegesgeed er ni ajild orsnoor namjsan daa. Harin ajil deer garanguut zarlan duudah ireed dargadaa heltel namaig yavuulahgui ee argalchcihna geed bas uldeexchihsen ingeed er tsergiin alba haaj eh ornii huu boloh hug mini ungursun umdaa. Odoo bodoh ni ee herev bi yavsan bol minii ireedui yamar baih biasan bol gej bodogddiin neg bol bur durdee itgeed tsergiin hun bolchihood yavj baih bsan ch um bil uu esvel dahij heden ueree tseregt yavahgui um shuu geed suuj baih bsan um bolov uu ?
Ug ni tsergiin alba haana gedeg ner turiin hereg baimaar tegtel hun bur l tseregt yavahaas aidag bsan baigaa um argagui shuu dee huni saihan eruul chiireg huu eremdeg zeremdeg bolood irj bhad hen ur huuhdee yavuulahiig huseh ve tegehdee l surtalchilgaag ni sain hiij hun bur yavah yostoig bas ter tsergiin angi dahi olon bichigdeegi huuliin tsegtselchihsen bol tegehgui l baisan bolov uu. Tsergiin alba haasan hund iluu ih bolomj bii bolgodog tal bureer ni damjdeg bsan bol hun bolgon l yavna daa tegehed odoo yag albadlagaar ch um shig sain duraaraa ch um shig sonin bolchihson. Suuliin ued tsereg tatagdah zaluusiin too ers nemegdej baigaa tuhai negen tsergiin darga yarij bsan um tegehdee yagaad gesen minii asuultand iim tsagt yadaj 1 jil gedes tsatgalan ,zasgiin huvtsas umsuud baih ni hamaagui deer bolhoor l ter .Magadgui unenii ortoi ch baij medeh ch tsergiin darga hunees tiim hariult avaad jaahan uram hugarch bil ee. Manaid neg buruu togtson jishig bol tseregt huduunii um uu ajilgui garuud yavdag geed oilgochihson yavdal tiim bolohoor diplomtoi tsagaan zahtanguud yavmaar bsan ch yaj tegj dooshoo orohov gej boddog bololtoi. Eh orondoo tsergiin alba haaj er hunii uzeh yosotoi albiig uzeh ni yun buruu gej bi hezee negen tsagt tsergiin duitsuulah alba ch um uu esvel sain duriin uil ajillgaand ni huvi nemree oruulj eh orondoo uruu tulnu duu gej boddog um shuud ba shuud bus utgaar tseregt yavaagui gem buruugaa tsairuulj boloh shuu dee. Odoogiin tsereg tatlagiin bodlogo nad ih taalagdaad baigaa um tend hun herev tsag hugatsaag ashiglaj chadah l um bol uuriiguu yaj ch hugjuulj bolohoor shuu. Tseregt bichig useg meddeggui zaluusiig bichig usegt surgah mergejliin baga angiin bagsh nariig burduulsen tusliig sanaachilj heregjuulj bailaa. Ter ued tsergiin angiar yavj baihad 20 garchihsan zaluu 2 huuhedtei unshij surch bsan um ireeduin zorilgiin asuuhad daraa ni gadaad hel suraad deed bolovsroltoi bolj gadaad yavna gej bsan um . Neeree l zaluu nasand delhii hurtel algand bagtdag uye shuu dee . Zaluu nasnii ene ih erch huchiig halbaga barij togoo toiron hool bulaatsaldah heruuld bish alh barij , ajil hiih zugt chigluuleh umsan .

Sunday, April 24, 2011

Nar atgaj tursun Mongol hun bi

Unuudur duuchin Delgermurun, ardiin jujigchin Munhshur 2 iin iinhuu duulahiig sonsloo. Urd ni duunii ugend neg ih ach holbogdol ugduggui baisan um. Jishee ni delgesen terleg shig gged duulanguut ni neeree delgeed tavichihaar mongoliin gazriin zurag shig ch um uu gej halit bodood unguruh jisheenii tegsen chin ene duunii ugen dotroos nar atgaj tursun mongol hun bi gedeg mur ni uuriin erhgui setgeld buuj nutgaa sanagalzlaa. Udiid hotod maani havar bolchihson nar eegeed l salhi taviad l baigaa baih daa. Bid chin urgelj l nartai hamt baidag humuus shuu dee tegehed end za za suugaa gazraa muulaad yahav Londong muuliya he he tend yaj humuus ni humursun togoo dotor shig haranhui burheg amidardag um bol tusuuluhud ch berh bi tend hed honohdoo lav nar gej um olj haraaguideg, Neg l tiim dunsger uitgartai boroo orson nad shig hun bol shuud setgel sanaagaar O zaana sh dee. Narnii gerel gegee , elch gedeg bol hunii setgel sanaag shuud l urguud yavchihaj baigaa um daa hichneen uitgartai bsan ch nartai udur setgel neg l ueg shuu.
Suuliin ueyiin nutgiin medee chagnaj baih ni ee heden moriton baatruud talbaid ireed jagschihsan ihes deedsiig halz tulaand duudaad suid baigaa um baih aa. Um het tuilshrahaaraa neg iim l dur turhtei boloh um duu. Ih huraldai hemeeh chuulganiig huralduulj chuulj baigaa um bna. Bichsenees uzvel ih l olon hunii hoid dur tend todrood suuj bgaa um baih Chingisiin hoid dur , Leninii hoid dur, Uyanga ni bodvol Manduahain hoid dur um bgaa biz dee ingej yadarsan olnii tarhi tolgoig uimruulj baih hereg baigaa um bolov uu daa avahgeed baigaa hariugaa songuuliar avsan shig avaad l boloo um shig sanagdah um . Harin odoonoos songuuliin huulid oruulah uurchlult, luivargui yavuulah tal deer hayanalt shalgaltiig yaj hiihuu gedeg deer tarhai gashilgaj suusan ni deer biz dee. Ard tumniig tuluuluh humuus end chuulj baigaa humuus mun uu ??
Yag nariin umiin sain medehgui bolohoor bi ehleed talbai deer Chingis kinonii zurag avalt hiih gej bgaa um bolov uu gej bodson shuu he he . Mongol humuus baina heden moridoo yadaj hairlahsan daa edgeer morid ter humuusiin uur hilend yund ni gai bolson bolood huurhii amitdiig shiitgej hotiin tuvd tarchlaana ve ? Uul ustai ni oir bailgaj bolohgui l um baih daa. Nar atgaj tursun mongolchuud bid neg iimerhuu mayagaar l amidartsgaaj baih shiv dee

Saturday, April 23, 2011

Amraltaaraa

Unuudur yamarch zorilgogui hotiin tuv orj jaahan alhlaa. Yu ch bodohgui zugeer l humuus dund yavah tedniig ajiglah , bas bus um uzej sonirhsoor endhiin homiin delguur orloo olon saihan nom bna haanaas ni ehlehee medehgui baahan shine nom harj zarim negiin garchiglaj suusaar bgaad heden tsag ungursniig ch martchihaj tegeed nomiin urguund irsen hun bna yaj hooson garahav Dalai bagshiin '' Minii oyun sanaanii ayan'' gedeg nom bas '' Huniig biyeiin hudulguunuur ni todorhoiloh '' gesen 2 nom avlaa. Ehnii nomond Deerhiin gegeenten uuriinhuu uzel bodliin talaar bas amidraliinhaa talaar ih l engiin huurnejee. Tereer helehdee humuus namaig amilsan burhan, esvel burhanii haan gej oilgoj huleej avch baihad zarim ni namaig erh chuluunii tuluu temtsegch, zugeer l lam gej bas huleej avdag harin bi chin ta nartai adilhan l hun shuu dee gejee. Tiimee bid Dalai bagshiig bidnii l negen adil hun gej meddegch urgelj tuunees iluu ihiig husch bas naiddag. Uuriinh ni amidrald 3 dagaj murduh zarchim baidag ni Neg dugeert hunii mun chanariig erhemleh oyunii hem hemjeeg iluu iheer hugjuuleh . Hoyort Buddiin lam baih ardchilliin erin ued bid olon urgalch uzliig huleen zuvshuurch biye biyenee oilgoh ter tusmaa shashin hoorondiin oilgoltsliig iluu iheer hugjuuleh. Guravt Dalai lamiin amidral ene ni Tuvdiin asuudaltai holbootoi bolohoor Hyatad Tuvdiin haritsaa hezee shiidegdene ter ued l ene amidral maani duusah baih daa. Harin ehnii 2 iin tuhaid amidraliinhaa etssiin amisgaliig huraatal murduh bolno gej ee. Sonirholltoi nom um unshij duussaniihaa daraa delgerengui setgegdelee bichine ee.
Hoyor dahi nomiin tuhaid bi er ni huniig ih ajiglah durtai yagaad ch um hunii huvisan uurchlugduj bgaa zan avir , aash ayg, ene buhen ih sonin bdag um yunaas bolov iim hund iimhen um ingej ih nuluulluu gej uu geh met olon asuultiin hariultiig bodoj yavdag um . Yag sanaag mini taasan um shig biyeiin hudulguunuur ni huniig todorhoiloh sonirholtoi nom olj avlaa er ni huniig hudulguunuur ni todorhoiloh sudalgaanii ajil 60 jiliin umnuus l ehelsen um bna. Hun biyeiin uil hudulluuruu uuriiguu yaj busdad oilguuldagiig iluu tailbarllajee. Yamar ch bsan avsan nomoo teselgui avtobusan dotor unshaad ehelchihsen zalhuu, noir 2 t darluulchihgui bol hurdan unshaad duusgana aa he he .
Yunii tuluu hel uzej bgaa bilee france helnii idevhtei 1000 ug tseejileheer shiidsen yamar ch bsan ehnii 200 ugen dotor medehgui 4 ug garch bna urgeljluuleed tseejleed bna daa. Hel surahad bas neg sain arga bodoj olloo audio nomiig eh nomtoi ni zereg unshih neg yosondoo sonsongoo dagaj unshina gesen ug. Ug helleg saijrahaas gadna nudendee ug sain togtooj boloh um shig sangdaad turshaad uzne ee. Erunhiiduu amraltaaraa hiih ajlaa ingeed tuluvluchihluu bi er ni umand shahagdahgui taavaaraa aajuuhan umiig hiih durtai . Bi zereg 2-3 nom unshih durtai sh dee uchir ni neg ni jaahan uitgartai bolood irvel nuguuhiin avaad l unshina ingeseer baigaad zereg shahuu duusgadad um. he he

Thursday, April 21, 2011

Yamarch bsan ard ni garlaa

Za yamar ch bsan um umnii ard ni garch hed honog ch gesen saihan amrah bolj baih shig bna. Shalgaltuudaa ugchihsun sanasnaas sain ugsun setgel ueg bna aa neg ih hicheej udur shungui suugaagui ch gelee yamar ch bsan sanaj bsnaasaa gaigui ugcihluu. Harin amraltaaaa dahiad neg bugdiin davtaad harchihdag um bil uu gej bodoj suuna . Ayagui bol hool baival idchiheed or baival untchihaad baih vii dee. Bi er haaya daa bodsonoosoo esregeer hiichihgeed baidag hun. Ugluu ih ert bosno gej bodood untval tegehees tegeh gej baigaa um shig ud dund serne.
Hun gedeg medehguigee medeh tusam ulam l tugshuurtei bas shanalgaatai boloh um tuundee bolood um um unshmaar sanagdaad bas oi toondoo togtooh gej uzeed hirendee l ihiig medehiig ulam ih huseh um. Tegseer baital nuguu tolgoi gedeg ni hogiin sav shig l baahan ereever huraavar medlegtei bolohgeed ch baih shig. Tiim bolohoor hard diskee erembeleheer bolood baigaa tegehgui bol meddeg ch um shig bas meddeggui ch um shig hun bolchihgeed bna. Hun bas heterhii umiig erunhii medeh ni uurt ter bolgon ashiggui bas deerees ni umiig shuumjleh bair suurinaas harahgeed baidag zurshiltai bolgodog bololtoi. Ajaad baih ni ee hun er ni medehgui umaa ih shuumjildeg bas medemhiirdeg um bna .

Bas neg umnii ard garsan aa martah gej bna ene bol undesnii hool. Bodoj bodoj uhriin hel bituu chanaad nogoon songinotoi beltgesen um bna . Haluun zuush gesen ug l dee deer ni undugnii bas luuvangiin salat hiisen end chin mah ter bolgon ih hemjeegeer iddeggui bolohoor amihandaa salat davhar hiij beltgesen um . Bugdeeree l amsaj uzeed saihan bna geed l ideed bsan tiim bolohoor saihan boljee l gej bodood baigaa. Undesnii gehed ch haashaa um neg tiim setgemj mayagiin um l bolchihson he he he. Harin Iran oyutnuud ih olon goyo hool hiij irsen hachir ni budaa golduu tahianii mah budaagaar tort shig hool hiideg um bna. Bas nogoonii zutan shig um hiigeed gambirtai idej l haragdana lee. Columbiin oyutnuud byaslag jimstei pirojki hiij irsen sonin ni columbuud iranuud bas orosuud bugdeeree pirojki gedeg um bna lee tegeed haanah garaltai hool geheeree neg nertei bdag bna aa geed neg hesegtee l margah shig bolson. Hujaa huuhen yahav nuguu mahtai mantuugaa beldeed irchihsen za ter ch neg ih yavaaagui ee tegesgeed nileen uldenelee. Orosuud venegret gedeg salat hiij irsen . Bi yahav buh hoolnoos ni amsaj uzeed l ideed l bugded ni ochij chi ih saihan beldjee geed l yavaad bailaa ted ch bayarlaj baigaa ni ilt medeej uuriinh ni hooliig hun magtahaar hun bayarlalgui yahav dee. Minii hoolnoos sain guigeegui ni luuvangiin salat he he he nuguu mantuunii hajuud hani bolood uldeh shig bolson busad ni bol guilgee saitai bsan shuu. Olon hun dotor neg chimeegui yuhan iihneer umiig argalchih gesen archaagui humuus bas baih um bi ugaaasaa hudlaa hund durguig helehuu. Manai irak oyutan 2 undaa avchirch zadlachihaad baahan idej idej suuj baigaad chimeegui yavah gej bna bi ch teselgui yadaj bayarlalaa gej humuust helchiheed yavaach geed l avsan tiim humuusiig harahaar yasnii durgui hureed baidag um olontoigoo baij chaddaggui umnii arduur nuugdsan. Busdaar bol bugd l saihan bsan bugd l setgelee gargaj hiisen bas tuuniig surch bgaa hel deeree tailbarlah gej oroldson daan ch ug ni dutaad setgel ni iluudeed baisan bolohoos bish ih l sonirholtoi uuh tuuh yarihgeed hicheesen shuu he he he. Bi manai mongolchuud mahand ih durtai tavan hoshuu maliig bugdiin iddeg um geed l yarij btal temee idne ee geed l neeh gaihsan yanztai asuudgiin bi ch idne ee idne bas aduu ch idne gesen chin zarim ni gaihaad l tegsen chin manai neg oyutan ta nar er ni buh amitang iddeg uu gene ee tegeheer ni anaash ,zaang bol iddeggui um aa manaid yamar baih bish gesen chin buun ineedem bolson.

Za ingeed shalgalt , hoolniihoo ard garsan bolohoor odoo neg hesegtee l taivan baij bolohoor bolloo.

Monday, April 18, 2011

Mongol xool

Udahgui buh shalgaltaa uguud angiaraa bayaraa temdegleye gesen chin buh oyutnuud undesniihee hooliig hiij iriye gej avsan. Bi yu hiij avaachdag um bil ee gej bodood suuj bsan chin hujaa huuhen bi buuz gej avdgiin ingeed minii buuznii sanaa talaar bolov oo. Busad ni ch yanz buriin hoolnii ner heleed l bichuuled baina lee bi sandrahdaa salat hiij avchiriya gesen chin chi hool hiij iree tanai undesnii hooliig amsaj uzmeer bna bid urd ni mongol huntei hamt surch baigaagui geed . Tegeed odoo yahav bi gej hun tolgoigoo gashilgaad l suuj bna . Yamar honinii tolgoi ,chansan gedes, tavan tsuliin shul, buhel chanasan mah, horhog boodog hiiltei ni bish he he he. Tegeed ch end ter yanz buriin mah ni baihgui shuu dee dandaa yasgui uuhgui tsul mah tuugeer ch yu hiihev dee. Neeree bid ih hund ideshtei humuus um aa bodood bsan chin yaj ter ih mahiig idej bsan um bol gej bodogdoh um. Tegehdee ch aranii shuls yalgarch bna shuu . Suuliin ured idej boloh hool gej barag baihgui bolloo tiim umand ch muu ter ni ch biyend shim tejeel uguhgui geed . Bi ch bur uchriin olohoo baigaad er ni odo ued chin bid hool gej hor l idej bgaa um bna ih uu baga uu gehees bish . Ih idvel hurdan hordono,baga idvel udaan hordono . Ene idee undaa gedeg chin er ni yu ch bolood huvirchihav daa. Za tegeed yamar um hiij avaachdag um bil ee baiz uhriin hel ug ni end zardag um tuugeer neg um hiigeed ochdog um bil uu iluu dutuu navch ,nogoo holiod ug ni nutgiinhaa hooloor gaihuulmaar l bna yadag um bil ee . Jor baival bichij uldeegeerei

Friday, April 15, 2011

Ard tumenteigee adilhan medeeleltei ????????????

Sayah ulsiin maani erunhiilugch uls orond bolj baigaa uil yavdliin talaar tur zasgiin busad terguunuudtei huraldah ueyree iinhuu helsen baih um . Erunhiilugch ard tumendee taalagdah gej ingej helsen uu esvel uneheer tuund uls orond urnuj bui uil yavdliin talaar ard tumneesee iluu medeelel avah bolomj homs bna uu ugui bol uneheer erunhiilugchid heden shar soningoos uur medeelel avchih eh uusver haalttai bna uu ? Minii huvid ene bol denduu hariutslaggui ug met sanagdlaa. Uchir ni hamgiin turuund tur zasgaas avch heregjuuleh gej baigaa arga hemjeenii talaar medej zuvlulduj sanaa onoogoo ilerhiilj demjihiin demjij, taslan zogsoohiin zorigtoi eserguutsej baih yostoi hun bol yah argagui erunhiilugch. Tegeed ch unuudur mongold urnuud baigaa unen hudal ni ul medegdeh ene olon uil yavdluudiin uchriin olj hujriin tungaaj uguhiig ard tumen yag unendee erunhiilugchuus l huleej suugaa. Uls turiin namuud hiigeed ene 76 gishuund itgehee baisan ard tumend unuudur bol erunhiilugch l shudarga yosnii manaand zogsoj baih yostoi shuu dee. Turiin undurluguud unuudur meden budilsan esvel medeegui tsarailsan, bur medsen ch medeegui gej guriisen baidaltai baih ni hend ashigtai ve? Hun yamar ch argaar ard tumnii anhaarliig tataj ,unelegdej bolno tegehdee tegesniihee ur dung ergeed ard tumendee bish uls oron gesen ezen biyegui zuiliin neriig barij uchuuhen erh ashgiin uudnees huvidaa um uu namdaa ashig olj baigaad gol buruu ni baigaa um . Hunees mungu zeelehdee uilan duulan zeelchiheed uguh bolohooroo luu unjij zeelsen hun ni munguu erguulj avah gej uilan duugarch gardag shig l gesen ug. Suuliin ued buh oyutnuudiin tulburiig uls daaj baigaa ni unguts harahad saishaaltai ch unen heregtee denduu havtgairuulsan yavdal um . Yagaad todorhoi bolzol hangasan oyutnii tulburiig busad zardaltai ni uls daagaad bolzol hangaagui ni tulburuu tuluud surch boldoggui um be . Manai ulsaar duuren amaa biluudsen hooson tolgoitoi , diplom uuvurtulsun humuus olshirloo ter humuusd ter hemjeenii ajliin bair ni baigaa bil uu bas ter humuus ulsdaa yamar bayalgiig buteej uls ornii hugjild huvi nemer hezee oruulah ve ? Denduu belenchleh setgelgeend dasgaj baigaa um bishuu ? Ur dun ni songuuulid sanal avah erduu l ene neeh surtei hair halamj bish achiig achaar hariulaarai l gesen ug . Tegvel yagaad dund surguuliin bolovsroliin sistemd ni anhaarahgui bna ve yanz buriin dund surguuli mongold uud haalgaa neej bna uund standatr gej um bna uu ? Jishee ni mongol heliig hichneen tsag uzeh yosoit uuriin ornii tuuh , soyol uv ulamjlaliig heden tsag sudlah yosroi um geed . Minii medehiin Canadad baga angias barag ahlah surguuli hurtel ni eh tuuhee l uzeed baih um . Ene neg um heleed baigaa biz ??? Tegehed amerik surguuli, hyatad surguuli, yapon surguuli geed medehgui medehgui er ni mongol surguulid huuhed surdag um bolov uu ? Dund surguuliin huuhduud songuulid sanal uguhgui shuu dee haramsaltai ni. Sayahan l setguulchid baingiin horoonii hurald suulgahgui huuli gargalaa erh chuluugii mini booloo gej ireed l tom tom medegdel hiigeed l baisan tegenguut ni setguulchided hair zarlaad l zarim gishuud huuliig uurchluulsen. Tegtel yav herev sanaj baigaa bol baingiin horoonii huraldaanii survajlga gej medeelel barag buh neteer garvaa ter ni 2 gishuunii hoorondoh heruul chi mongold tugssun bi orosd tugssun gej ireed l hereldsen tuhai . Unendee baingiin horoond suuh geed baisan setguulchdiin hiij baigaa survaljlaga ni ter. Yagaad sanal zuruud baigaa um yamar zaaltan deer ni durguitseed baigaa um hoorondoo shine huuchin 2 huuli zarchmiin yamar yalgaatai um geed ug ni sudlaad survaljlaad bichvel zunduu l um baih um . Haramsaltai ni tegsengui ene bol manai setguulchdiin mergesheeguinh nuguuteiguur medleguinh. Unendee tur zasag 2 hun niileed l taalagdahgui bna naad huulli chin ard tumen taalsangui geed l unah um bol taalald ni niitsuuleedl uurchilnu . Ene turiin bodlogo munuu 2,7 saya hun amiin bagahan hesegt taalagdahgui bur hohirog tegsen ch gesen heregtei gej uzvel baih yostoi huuliig batlah heregtei bus uu ? Setguulchided ard tumnii heden huvi ni handchihsan bolood ted ard tumnii ner barij bna ve ? Ard tumnii neriig barij yarih yostoi humuus ni chuhamhuu hen um be ? Ene met ungulun daldalt ihtei oilgomjgui esvel zugeer l belen mungu taraagaad baigaa uidluudiig yu gej oilgoh ve? Bid uuruu uursdiiguu sunuuguud baigaa um bish biz ? Bi uuriin avsan medeelelde tulguurlaj ene buhniig bichlee harin erunhiilugch maani ene zergiin medeeleltei baidag bolov uu?

Thursday, April 14, 2011

Ingevel yah uu ?

Nasnii namar aa gej ................. Guigeed guigeed guitsehee boliloo Ugleed ugleed yadarhaa boliloo Duulna gej muurdug bolloo Bujiglene gej mulhdug bolloo Uurlah tusam tunih ni ihesne Uuchlah tusam davrah ni ihesne Muruuduh tusam gaslah ni ihesne Mungujih tusam haramlah ni ihesne He he he nasnii namaraa gej ........................

Tuesday, April 12, 2011

Canadad huuhed zaaval sudlah hicheeluud...

Manai bolovsroliin sitemiin neg hangaltgui zuil ni huuhdiig amidrald beltgeheesee iluu himich um uu matematikch bolgohgeed zutgeed baidagt baih um . End jishee ni duu gugjmiin hicheel , biyeiin tamir zaaval uzne tegeed deer ni huuhed yamar neg songon suraltsah hicheel avah yostoi tegehdee emch bolohiin tuld himiin songond oroh yostoi gedeg ch um uu tiim um er biahgui huuhed tuhain jildee yamar hicheeliig iluu sonirhoj uzeh huseltei bna tuuniigee songono. Jishee ni manai 2 huuhed neg ni guitariin hicheel nuguu ni dramiin hicheel avsan bi bur gaihaad ohinoosoo yagaad guitariin hicheel avch baigaa um gesen chin surguuli tugsuhuusuu umnu yamar neg hugjim togloj surah gesen um gedeg um .Manai huugiin huvid ter dram enee teree bol alsiin od shuu dee bi bas l gaihaad asuusan chin dramiin hicheel deer ni bodoj setgeh , uuriiguu busdad ilerhiileh, jujigleh, geed olon um dram gedeg utgaasaa iluuteigeer ugdug gene bi ch dotroo manai huu uuriiguu neelttei bolgoh tal deer dotroo ih boddog um bna gesen dugneltend hurlee. Gertee bol manai huu shig duutai shuutai sahilgagui hun baidaggui l um tegsen bagsh ni tanai huu ih duugui gesen gene ee eejid ni . Huuhed teheer yasan baih ni uurtuu dugnelt hiigeed busadtai haritsaj surah argand suraltsah gej iim shiidver gargajee. Daraagiin chuhal hicheel bol tehnologiin hicheel manaihaar bol amidrah uhaan geh um uu daa. Huuhed bur bag bolood yamar neg tusul bolovsruulaad tuuniigee angidaa taniltsuulj bas turshlagaa yarih yostoi ingehiin tuld bag dotroo ajlaa huviarlaad sedvee sudlahaas ehelj baigaa um neg tusul ni 1- 1.5 sariin hugatsaatai ene hoorond huuhduud niilj beltgene hoorondoo heleltsene er ni ih ur uguujtei um bna lee. Etsest ni end bainga shalgalt avch baih um hed honood ch ugdug um buu med medlegiin batatgaj bas shalgaj biaigaa helber ni. Tegehdee shalgaltiin ued zuvshuurdug zuil ni yag neg huudas ar uvurgui uurt heregtei gesen tomiyo bodoh argachlalaa bagtaaj bicheed tuuniigee ashiglaj boldog. Huuhdiig bultulzuuleed suulgaad baihgui huuhed temdeglesen zuilee ashiglana gertee beldsen ee sanana tegeed l shalgaltaa ugnu . Dun bolgon deer ni aav eej ni gariin usgee zurna yag deer uyeiin hariltsah devter gedeg shig. End neg chuhal zuil bol huuhed bolgonii dungiin uurt ni l medegdene uur hend ch medegdeh yosgui angidaa huuhduud biye biyenee tudiilen sain hed surch baigaag medehgui gesen ug. Ene ih chuhal shuu tehed manaid yadag bil ee muu OO iin nogoon teg gej ireed l angi dayar tunhaglaad huuhdiig tsaashid surah yamar ch itgelgui bolgodog . Bas neg ajiglasan zuil bol etseg ehiin hurliig ulirald neg udaa hiine tegehdee surguuliin zaaland buh bagsh suugaad ted nar deer aav eejuud ni oocherlood huuhdiinhee surlagiin talaar lavlaj bolno deer ni ontsgoilon uulzah shaardlagatai bagsh nariin tuhaid aav eejid ni surguulias ni uridchilaad zahia yavuuldag bolohoor ter bagshtai ni zaaval uulzah yostoi. Bagsh bolgon huuhed etseg eh 3 uulaa suuj baigaad hicheel ni yag yagaad oilgomjgui baigaa yamar berhsheel baigaag yariltsaad daraagiin ulirald haana haanaa yug anhaarah ve gedeg tal deer yariltsaj tohirno. Erunhiiduu bol manai surgaltiin sistemd ter bolgon ajiglagdaad baidaggui zuiluudiig bichlee. Manai endhiin sistemiin huvid dund surguulia tugsuud huuhed zaavalchgui yamar neg mergejliin kollejid surch tugsuh yostoi tuunii daraa deed surguulid oroh uguigee shiiddeg sonirhvol orj bolno ugui bol mergejleere ajilllaj bolno. Tegehdee kollejid sursan 2 jil ni deed surguuliinh ni 2 jild tootsogddog tul deed surguulid 2 jil l surna gesen ug tegeed tsaashaa master aa hamgaalaad urgeljluuleed yavj bolno. Erunhiiduu uuriinhuu amidraliig avaad yavchih ih bolomjtoi surangaa ajil hiij bolno. Hicheelees gaduurhi olon niitiin ajliin tuhaid gevel huuhed bur tuhain jildee sain duriin ajliig uuruu sanaachlagaaraa zaaval hiih yostoi. Jishee ni manai huuhed 15 tsag sain duriin ajiil hiih yosotoi tuuniigee hiih ajliig surguulias ni chigleliin gargaad ugchihnu . Jishee ni yamar neg uraldaan temtseenii ued shuugch hiih esvel nariin bichig hiih ni tsagaaraa tootsogdood unelegdeed yavah jisheenii. Ene ni huuhed sanachlagatai boloh olon niittei haritsaj surah zereg mash olon zuiliig ugdugt baigaa um . Manaih shig angi olon niitiin ajil geed gadaa hog tseverluuled baihgui esvel eldev turliin mungu huraagaad baihgui um bil ee . Mungu gesnees endhiin surguuli ch gesen ger bulees ni todorhoi hemjeenii mungu avdag tegehdee yalgaa ni jiliin ehend buh tootsoog gargaad ene hicheeliin jild ene mungiig tiim tiim umand zartsuulna geed . Medeej erguuleed huuhded ni uguujtei baidlaar zarstuulna shuu dee ternees bish angiin zasvar, surguulid beleg enee teree geed haduuraad yavchihdaggui l um bna lee. Ter ni ch amar . Duguilan , sportiin sektsiin tuhaid duurgiinhee yanz buriin duguilan sektsend burtguulj tulburuu tuluud yavah jisheenii... Manaid bol teheer duurgiin hemjeend uuniig delgeruuleh ni zugeer um shg baigaa um. Etsest ni ene bugdiig zuvhun angiin zohiion bauiguulaltaar hiigeed baidaggui huuhed buriig hoorond ni holij baidag ni bas ih avuushtai zuil shig sanagdlaa . lavlah zuil baival mail bicheerei. Ta buhend hereg bolj magadgui gej bodsondoo uuniig bichlee.

Sunday, April 10, 2011

Galiin uvidas

Amraltiin udruuded manai end zun bolson um shig l dulaahan bas oroi ni uchirgui boroo orood saihan bailaa. Suuliin ued urnudiin ornuudad baigaliin gaihamshig hiigeed tum buman onisogo shig uzegdluudiig deed uhamsriin tuslamjtaigaar tailahiig oroldoh bolj. Ene ni hun gegeereh yavtsdaa uuriin biyend garch baigaa uurchlult ,erch huch nemegdej baigaa baidliig iluuteigeer ajiglah boljee. Medeej gegeereh gedeg utgiin hamgiin engiin tailal bol byasalgal. Tegeed ch suuliin ued humuus yanz buriin byasalgal sonirhoj hicheellej uuriin setgel sanaa bolood biye organizmiig eruuljuulehiig husdeg ni dadal boljee. Herev bid ene tuhai erthen medej yarij ehelsen bol hun gedeg amitnaas garah eldev aash avir bagasah ch baisan um bil uu hen medlee. Bid delhii ertunts deer aguu ih neelt ,buteeluud hiij sudalj irsen hirnee uursdiiguu tun baga sudaljee biye organizmaas gadna onisogo met orshig munhiin setgel, uur omog , taivshral geed herev sonirhoj sudlah um bol uursdiinhuu tuhai ih l sonin sonin um olj medej muhar susgeer shashin shutej bas uursdiinhuu esreg ersdeltei alham hiihgui l baih bsan daa. Unuu ued ene tuhai ih yarij sudalj baigaa bolohoor engiin bidend hurtel ene tuhai sonirhoh zavshaan oldoj baigaa um . Yamartaa ch hunii biye ni dahi erchim huchnii hurd ( Chakra ) , gerlen burhuul geed ter ch baitugai tehnikiin tuslamjtaigaar uuriin biynees yalgaran garch baigaa tuyag halisnaa buulgaj avch chadaj bna. Het nariin avianii tuslamjtaigaar suns gedeg zuiliig ilruulj bna. Ene tuhai tsuvral nevtruuleg hurtel hiideg bas muu sunsiig huudug bga hurtel bii boljee. Tegeheer bid yamar ch bsan engiin oilgoltuudiig medej avch bas tuunees herhen sergiileh tuhai unshij baihad iluudehgui um . Hunii biyeiin erchim huch bohirdson tohioldliin ehnii shinj temdeg bol hunii bodol bulingartah yavdal ajee. Herev tanii erchim huch bohirdson bol bodol sanaa chin tavgui bolj ,eldviin muu um tolgoid chin bodogdoj uurlaj utsaarlah chin shaltgaangui bolj irdeg ajee. Iim tohioldold hamgiin engiin arga bol galaar ariusah arga um bna . Ta zadgai galiin derged udaan suuj bodol sanaagaa tuvluruuleh um bol galiin erchim huch tanii biyen deh muu energiig soron avch tand erch huch ugdug bna. Herev zadgai galiin derged bainga baih bolomjgui tohioldold untahdaa 4 shirheg laa asaagaad untdag um bna . Hedii chinee ta galiin derged udaan suuna setgel sanaa chin uujirch erch hucheer tseneglegddeg bna. Manai uvug deedes gertee zadgai gal tuldeg bsan ni bas l ih uchirtai bsan bna shuu , ter ued gazar uhaad gal tulj boloh l bsan baih tegehdee tegeegui shuu dee tulga taviad galaa urduud untdag bsan baigaa um . Sayahan negen blog deerees energiin vampiriin tuhai unshij bsan um bna. Tuun deer energiin vampir olon yanz baidag tuhai , bid uursdiin erchim huchee yagaad terhuu vamppird soruuldag tuhai bichsen bsan um . Yag uuntei uayaldaatai negen zuil bol hun ongotsond nisehdee agaariin chichergeend orj uuriin erchim huchee aldaj irdeg bna yag ter ued buh humuusiin energiin suljee hoorondoo holildoj biye biyeniihee sain muu energiig hariltsan biye biyendee shingeej avdag ajee tiim bolohoor olon tsag ongotsoor nissenii daraa chuhal shiidver gargahgui baih , teevriin heregsel joloodohgui baihiig setgel sudlaachid anhaaruuldag ajee. Ene ued haluun dushind orj ornii tolgoin deeree laa asaagaad untahad tanii aldagdsan enrgi ergen nuhugduj bas tsevershij baidag bna. Hun oroi haluun dushind ugluu huiten dushind togtmol orj baih ni bas galiin negen adil energiin tsevershilt bolood nuhun tuljiltund ih nuluutei um bna . Galiin burhadiig deedlen shutej galaa tsever ariun bailgaj chadaj gemee ni bid galiin id shidiig biyeeree mederch bas eldev uvchin zovlongoos angijrah buren bololtsootoi . Tiim bolohoor ali boloh gertee laa asaaj baival heregtei um shig sanagdlaa. Galaar zuvhun energi tudiigui yanz buriin uvchin , setgel gutral zereg olom zuiliig anagaadag um bna . Galiin dul uuduu.

Thursday, April 7, 2011

Tsag hugatsaa gej ...........

Bid er ni tsag hugatsaa , oron zain barimjaa ih muu humuus um . Bidend ugluu,udur,oroi gesen 3 tsag hugatsaa ,ideh untah ajildaa yavah gesen negen heviin jim,uchigdur ,unuudur , margaash gesen barimjaa l bna . Tegehed neg udurt 24 tsag baidag tuunii heden tsagt ni yu hiih , yah tuhai nariivchlan boddoggui unuu,margaashaar udriig argatsaaj unguruunu, yu chuhal yu chuhal bish gedgiig ter bolgon tungaan boddoggui uchir materiallag heregleegee yamargt negt tavina oyunii hugjliig sonin, net uhsan shig hugjuulehiig bodno. Alivaa umnii gund ni orj durlaj sudlaj,sonirhono gej ugui amarhan umnaas uidna. Mongoliin margaash duusdaggui, Mongoliin huuli 3 honog gesen setgelgeegeer umand handana. Tegeheer chin bid yaj hugjih ve ? Getel amidral bidend tsag hugatsaa gedeg zuiliig tun hayzgaartai zayasan baidag um bna. Alivaa umiig tsag hugatsaand ni l hiij , shiidverlej chadahgui bol bid amidraldaa yug ch buteej chadahgui hii haramsan bodood unguruh bolno. Ta nar alivaa ajliig hiij guitsetgehdee yug iluud anhaardag ve end 3 huvilbar bna. Tsag hugatsaagaar ni ajlaa daraalah uu ach holbogdloor ni jagsaahuu? esvel zugeer l hiih ajlaa ehnees ni avahuulaad hiigeed l guigeed baih uu ? Ajliig hundees ni hungunruu ni hiihuu? hungunuus ni hundruu ni hiihuu ? Uund uhaalag hariult uguh gej hen buhen hicheeh bolovch bid yag unendee bodsonoosoo esregeer hiij eheldeg . Ta buhen yag odoo ungursun hugatsaand yu buteej yaj amidarch irsenee neg tungaagaad uzeerei hun buhend ijil bish hariult garah bolovch unendee demii unguruusun tsag hugatsaa ihenh ni garah baih shuu. Ugluu uulzaya bish yag heden tsagt uulzah ve , daraa yariya bish yag hezee yarih ve , bolomjtoi bol bish bolomjtoi yu ugui yu , umgui dee bish um um bailgah gej tsag hugatsaatai uraldaj baigaarai.

Haashaa bid yarna ve ?

Bid urgelj l yamar neg umruu yarch baidag. Hiih yostoi ajlaa tsagtaa amjuulaaguin tuluu etssiin muchid yaran sandarch hiisen boldog. Ugluu bosood tsaigaa ch uuhgui ajilruugaa yarna uchir ni oroitoj bosson uchraas ajildaa hotsrohgeed. Ud dund gedsee hagartal hool idne yag l yamarch ideh umnii bara haraagui hun shig uuhilan aahilan idej garna . Ajil deeree ajliin tsag hurdan duusahiig huleej yarna . Yagaad ch um dandaa l yarna. Tegehdee bid yu buteeh gej, haashaa yarna ve ? Uursdiinhuu iinhuu yarch baigaa shaltgaaniig bodoh tusam bid zuv hemneltei amidarch suraaguid orshij biagaa um shig sanagdah um . Udurjinguu yamar neg umruu yarsan setgel chin chuhamhuu yag yu buteehed chin nemer bolson ve sain bodood uzeerei.

Sunday, April 3, 2011

Bodood baih ni ee............

Er ni bodood baih ni ee bidend ih uchir bna aa. Buh l bolohgui butehgui muu buhnee busadruu chihchiheed suugaad baidag. Ene 76 gishuuniig hen songoson um bol uursduu hucheer ter ih hurald ochood suuchihsan um bolov uu ? Minii sanahaar bid l songoson shig sanah um tegtel ter hediig eldveer helj heden talaas ni muljsuur baigaad suuldee barag ene 76 chin hun bil uu yu bilee gej bodohod hurgej bna shuu he he. Boloh bolohgui um baidag l baih tegeh um bol bid chin tednii hariutslagiin taliig bas uureh yostoi shuu uchir ni bid songoj ih hurliin gishuud bolgochihson buruutnuud ni shuu dee. Daraagiin neg zuil bol mongold hugjij baigaa setguul zui gej um bna . Unuudur neg hund noogdoh soniniihoo toogoor barag ginnesiin nomond orohoor bolson uls bol mongol tegtel ter lanjgar hevlel medeelliin heregseliig ajilluulj bui setguulchid maani yu buteesen be yamar bayalag bii bolgoson be odoo bur suuldee turiin ordond chin jinstei orno baingiin horoon hurald chin tsug suuna , geed l hartai ehner shig dairtsgaah bolj. Ug ni medeelel hedii chinee zuv bna ard tumen tudii chinee tuluvshih yavts ni zugshirne shuu dee. Songuuliin margaashnaas ni ehleed l ene heden 76 gichuunii uvur turiinees zuugdeed l ehelne tuugeer ni ard tumen amisgalj buhimdaj ehelne ter ni daamjirsaar uzen yadalt bolj huvirna . Neeree setguul zui het ih emegteileg bolj baigaa ni unen bhaa. Uyanga geed setguulch bur bi hartai yadag um nuhruu hardahiin hajuugaar hun hardah erhtei mergejil ezemshsen um gej ireed l tom um bichij arai l bna shuu ..... Bid henii tuluu amidraad baigaa um bol oo miniiheer bol uursdiinhuu tuluu tegtel hunii tuluu amid yavj baiga um shig gomdolloj goloh ni hirees heterlee. Yagaad uuriinhuu tuluu yamarch ajliig gololgui hiij boldoggui um be ogt tsalingui gertee suusnaas oldsoniin hiij baital uchir ni oldono shuu dee yadaj l unaanii mungund nemertei um shig sanagdah um . Neg l ih hovor mergejiltnuud shig buh umiig goloh um tegj yarival mundag mergejiltnuud chin ajlaa bur bagaas ni ehelj golj shilelgui hiiseer baigaad medleg deeree turshlaga hurimtluulaad mundag bolson humuus shuu dee. Minii medehiin bid ih erunhii medlegtei bolohoos yag ezemshsen mergejleeree bol nariin shiriin naad zahiin um meddeggui humuus shuu dee. Bid buh umiig meddeg um shig am uraldaj yarina neg l ih uhaantai ard tumen hunii uuriigui shuumjleed l suugaad bna . Ene bidnii hussen amidral mun gej uu..... Negen emzeg zuil bol barag bugdeeree shahuu biye biyenee hujaa gene herev tiim l um bol nuguu tsever mongol setgehui, ulamjlal soyol maani haana bna . Bid uursduu tuuniigee hairlaj hamgaalj mederdeg bil uu? Huumiig UNESCO- d hujaa nar burtguulsnees bolood bugd l baahan buhimdsan urd ni bid nar yu hiij bsan um archaagui humuusiin umnuur ovsgootoi ni orood hiichihej baigaa baihgui yu uun deer bid uursdiiguu l buruutgah heregtei. Ene delhii deer gantshan Mongol gej uls orshin togtnoogui bid chin hursh zergeldee uur uls orontoi als holiin tum buman undestnuudtei hamtdaa amidarch baigaagaa odoo oilgovol oilgoh tsag bolson baimaar um . Bid bid l geed l hooson tseejee deldeed suuhaas uur yu hiij bna aa. Hujaa baraa , huns , soyol ,irgenshliig uneher uzen yadaad baigaa bol bugdeeree ereen orohoo bolichihiyo, hujaa huns avahaa ch bolichihiyo, umsuj baigaa huvtsaa ch taliaad shataachihiya ter ni shudarga shuu dee. Bid busadtai evtei nairtai tunshilj amidarch surmaar bna. Biden shig busdaas ichihchgui avahaa avchihaad haraagaad yavdag uls undesten baihgui baih shuu . Yamar neg buruu zuil bolloo gehed shuud l busdaas haij ehlehees bish uuriiguu hamaatuulj boddoggui bidnii muuhai zan bna aa. Er ni bodood baih ni ingej amidarch baigaa ni bidnii l buruu uur yu ch bish. Tiim bolohoor aldsan ch onosonch hariutslagaa hamtdaa huleej surtsgaaya.