Total Pageviews

Sunday, May 22, 2011

Tarvaga

Ene amraltiin udur saihan bolj ungurluu uchir ni elchingiin heden ail manai hotod baidag heden mongol ail niilj nuuriin ereg deer mah sharj idej jaal yarij suulaa. Oird iim olon mongolchuudtai uulzaagui bolohoor nad bol ih l saihan bailaa. Canadiin tuhai yaria urnuulj ednii uls turuus avahuulaad ahui amidral barag buhniig l yariltslaa tegehdee yagaad ch uuriin erhgui Mongoliinhoo tuhai yaritsgaagaad l endhiin uudtei ungutei bolgoniig nutagtaa avaachih umsan geed l bi ch dotroo ene ih hur boroog avaachaad Mongold oruulchihdag bol gazar shoroo devteed agaar tsevershij uvs nogoo saihan urgana daa gej l bodoj suulaa zarim ni heden malaa end avchirch jaal ene ih uvsiig iduulj baigaad yavuulah umsan gej ch yarij baigaa sonsogdonolee. Yahav daa nutgaa sanasan humuusiin l uuriiguu huursan yaria shuu dee tegehdee l endhiih shig hot ni nogoon tsetserelgt hureelend baih an amidtad ni hunees urguj aihaa boluchihson tiim baival mun goyo oo. Suutei tsaigaa uuj mah aa sharj eldviin yaria urnuulseer nileen heden tsagiig unguruuh uedee tarvaga olj harlaa ajigchgui aij baigaa ch um baihgui hajuugaar arai l mend medeh ni holgui yavj baidag baigaa. Tarvaga gesen chin neg setgeld buuj uguhgui yamar amidaar ni tiim olon udaa harj bsan bish tenger harsan hoino ni ni l harj yavlaa shuu dee. Neg l dotno he he tarvaganii mahand durtai humuus bol buu shiidmiin ch hereg aga duhuj ochood l tsohichihod hangalttai tiim l baidaltai baidag um bna. Bas neg sonin zuil ni heree , herem 2 yamar nairsag hosooroo yavj baivaa yag l salhilj baigaa um shig jaahan talh shidej ugsun chin 2 uulaa neg negeer ni avaad biye biyeneesee jaaahan holdoj baigaad buruu haraad idchih um tegsnee daraa ni niileed l yavaad ugnu lee. Ulgeriin ch um shig sonin l bailaa daan ch Horolmaa hemeeh nuguu tarvaga dunduur ni garch ireed ter 2iig urgeechih ni bil ee . Huurhii tegeed ter 2iin bolzoo budaa he he . Amraltiin udur ingej l ungurluu duu .

Sunday, May 15, 2011

Hoshin shog / shuumj /

End irseneesee hoish neteer mongold uzeegui kino, hoshin shogiig ch harin buunduj uzeh shig l bolj bna . Nutgaa sanaj baigaag ch heleh uu ali shine sorgog gesen bolgoniig l uzeh gej net uhaj suuj bna. Suuldee uzseer baigaad ehleed uidlaa daraa ni heseg hugatsaanii daraa dahiad uzlee barag l ug usgiin tseejleh shahaj baigaa um chin . Tegeed bodoj uzlee ene hoshin shog yag uzegchded yu uguulehgeed baigaa um bol ? yu heleh geed oroldood baigaa um boloo gej . Herev ta nar ajiglasan bol manai hoshin shog neg l ih hoorondoo hereldsen, hashgichsan, erin zuunaa anduursan humuus l taizan deeguur guigeed baih um. Ehlel urnul orgil tailal ni yu um oilgogdoh um daan ch alga muhus bii uhaan muutaidaa odoo l anzaarch baij magadgui l um . Zohiol gej unendee ter hoshin shogt alga bugd l neg sedev bodoj olood improvizatsaaraa toglood duusah um neg yosondoo aguulga golloj bish helber golloj togloh jisheenii. Ur chadvariin huvid ch ussun um unendee alga hamtlag bolgon neg neg hunii ard ami amidral ireeduigee daatgachihsan jishee ni Shine uye - Booyo, X-tuts- Odnoo , Mask- Zaanaa geh met ene heden hun l golloh jisheenii tegeheer chin busad jujigchid yaj usuh um be ternii orond busad jujigchidiinhee ur chadvariig deeshluuleh dur ugch shahaj ajilluulbal, bur hoshin shogoor yavah ireeduigui negniin uneniin heleed teatr baraaduuldag ch um uu neg tiim um heregtei baih um . Hoshin shogt yagaad ch yavahgui harin uur dramiin turuld bol iluu ih amjilt gargah aviyastai humuus hoshin shogoor udruu unguruuj amidrah um . Jishee ni jujigchin Zolboot, Bat-Ulzii huurhii ter 2 iig harah bolgond uruvduud baidag um neg ni dramd nuguu ni kino urlagt ih um hiih baisan baih daa gej. Manaihan ih amarhan yamarvaa negen umand setgel hanachihdag humuus um neg huleen zuvshuurugdchihvul tsaashaa yavaad l baina gej boddog bololtoi tiim bolohoor jujigchihd ni uurteigee ajillah um er baihgui neg olj avsan imijeeree amidrahgeed zutgeed baina . Uzegchid chin udur udruud uurchlugduj biagaa gedgiig boddoggui l um baih daa. Jishee ni Chapi- Naymdorj, Suuri- nevtruulegch Oyuntsetseg geh met yag tegeed l zogschihson . Tegehed end jujigchid zah zeelee aldahguin tuld zuvhun jujiglehees gadna TV nevtruuleg hutulj bna , radiod nevtruuleg hutulj bna , uuriin gesen Reality show hiij bna , kinond duu oruulj bna , duulj bna , CD gargaj bna ingej l ene ursulduun dund mungutei ner hundtei bas erelt heregtseetei baij chadaj bna. Manaihand ug ni iim zergiin uhaan, aviyas haramgui baigaa umsan daan ch zalhuu bna. Bi urlagiin hun l bolson bol ter hun ard tumnii huvid gereltej baih yostoi denluu gej boddog um ulger jishee bai geh ni ch haashaa um tegehdee biye avch yavaa baidal, helj yarij baigaa zuildee hurtel anhaarah l heregtei tegehed manai jujigchid gej yagaachgui bumbug shig buduureed guzee suuchihsan garuud taizan deer deeltei neg unhruud l daashinztai neg unhruud l bna. Ug hellegiin huvid eh helniihee bayalag sangaas sudalj shine ug helleg oruulah, huuchnii saihan helleguudiig ashiglah geed ug ni ih l bolomj baimaar um . Tegehed buduuleg ug helleg hergelbel uzegchid ineedeg geed oilgochihson bololtoidogoo. Uzegchid uurchlugduj unuudur irsen uzegch margaash dahin irgej ireh ni bagassaar l baina baih shuu. Jujigchihdee hicheegeerei.

Saturday, May 14, 2011

Sonin l um

Er ni hun gadaadad udaan amidrahaar bol emegteichuud ni amarhan dasan zohitsdog gene , Yagaad gevel tedend huuhduud ni l hajuud ni baival uur zovlon ugui bololtoidogoo. Harin er hun eruusuu tevcheergui dasan zohitsohdoo muu humuus gene ee. Mini bodloor bol ter unen l dee tegehdee ted chin yagaad nutagruugaa urgelj temuulj baidag ve gevel ted eh ornoo orhiod irsen uchraas l ter. Eejiin aaviin huu eh ornii huu bolson ter tsag muchuus l ehleed nutag amitai boldog um . Eh hund ur huuhed ni eruul saruul , er nuhur ni hajuud ni l baihad bolno. Harin bidend bol uls oron maani togtuun, ard tumen maani amgalan taivan baival l boloh ni ter. Hunii gazar husleeree ireegui ch ur huuhdiinhee ireeduin tuluu yu ch hiihees er hun butsdaggui um tegehdee setgeldee eh ornoo teeseer , uguilseer l yavah um daa. Uuniig eh oronch dur esgesendee bichij bgaa um bish nutgaa sanah setgelee argadaj bichij bgaa um shuu . End zunii ehen sar garch dulaarch baigaa ch tenger hangai usan nudleed l baij bna.

Thursday, May 5, 2011

Minii unshsan nom

Ehleed hun baij surah tuhai daraa ni hussen zuildee ezen baij chadah tuhai etsest ni ene bugdiig bii bolgoson ard tumniihee tuluu zutgeh tuhai engiin atlaa amidraliin uneniig uguulsen nom bol minii unshsan Dalai bagshiin nom bailaa. Unshihad engiin hund ch oilgomjtoi um shig hirnee yag unendee uuriiguu davhar ergetsuulen bodoh tiim gaihamshigtai nom um. Hun er ni hun shig noyon nuruutai uuriin bodoltoi, ireeduidee itgeltei , itgesen bol etssiin hurtel huleedeg tevcheertei baih ih chuhal um uunii tuhai bodoh tusam minii huvid hun gedeg bodgali biye uuruu uurtuu zovlongiin uriig taridag tuuniihee shiitgeliig huleedeg tegsnii estest setgeleeree jargadag gej bodogdloo Uuchlah setgel baij boloh ch zarim ued yagaad ch uuchilj boldoggui um baidag shig sanagddag tegsen hun buhniig uuchilj chadval ta jinhene hun gedgee medreh bolno gej ee Bodood baihad tiim ch um shig hund udaan muu sanaj uuriiguu ch zovoogoood busdiig ch shanalgaad baih yamar oligtoi baihav dee tertee tergui ter hun shiitgelee burhanaas huleeh tul uguumur bai. Ta hen negentei muudaltsval zaaval ergej evlereh oron zaig uuriinhuu setgeld uldeej baigaarai. Unuudur uzen yadah ch hezee negen tsagt ta bas ter huniig oilgoh tsag irne shuu dee. Tsag hugatsaa yunaas ch iluutei em um daa. Amraltaaraa amlasan umaa barag bugdiin hiisen tegehdee neg l nomoo unshij duusaagui um tegehdeee oiriin ued duusgachihna aa zalhuursandaa bish shuu zugeer tuluvlusnuusuu gaduur bas neg nom unshij neg kinog surch bgaa hel deeree uzej orchuulj turshsan um . Amjilt uragshaa

Tuesday, May 3, 2011

Canadiin parlamentiin songuui

Oiriin udruuded delhii dayaraa yamar ch ih donsolgootoi unguruuv duu. Nuguu Bin Laden chin chad hiijee bas end parlamentiin songuuli bolj ungurluu, Obama heveliinhentei tsug oroin hool idehdee uuriinh ni garal uusel ,amerikt tursun ugui ergelzeeg ni neg musun tailj uguh shig bolloo. Uchir ni Turbumtan Trump bugd nairamdahchuudiin taliig barimtlagch erunhiilugchuu amerikt tursund ergelzej bgaagaa medegdej buun shuugian tarisan um harin Obama ih huurhun hariult uguud amjina lee uuriig ni ch bas chimheed avahaa martsangui ee . Youtube deer tavigdsan baigaa husvel orj uzetsgeegeerei. Canadiin parlamentad Konservatirchuud olonh bolj dangaaraa zasgaa emhlen tsegtsleheer bolloo. Uneheer endhiin songuuliin deg juram surtalchilgaa,uls turiin soyol gaihamshigtai bailaa. Songuuliin umnu barag bugd l Erunhii saidiigaa ogtsorno gedegtei sanal neg bsan um Amerikiig dagaj bayasagch , tatvariin mungiig denduu ih dain baildaand zartsuuldag enee teree geed l uuluh um unendee mundahgui ih bailaa. Bi ch za za ingeed huurhii mini ungurdug um baij ee gesen chin shuud yaldag bna shuu harin Liberal nam unemlehui baga suudal avlaa. Ene songuulias bolj Liberal namiin darga, Quebeciin namiin darga nar ogtsorch bgaagaa medegdlee. Ene songuuliin neg gaihamshigtai zuil ni 19 nastai oyutan ohin shine ardchilsan namaas devshij yalalt baiguulsan yavdal bail aa. Ene namiin uria bol dundaj amidraltai humuusruu tulhuu anhaarna gesen uriatai bsan um , Liberal nam bol ger buld chiglesen bodlogiig tulhuu anhaarna gej bsan. Tegehdee l canadchuud konservativ namd itgel uzuullee magadgui songuuliin suulchiin udur Osama Bin Ladenii factorch ih nuluulsun baij boloh um nuguuteiguur ene zasagt bas uneleh um ih bsniih uchir ni ediin zasgiin hayamraliig hohirol bagatai tuulsan, tatvariin bodlogiin zuullusun geed, Er ni canadchuud ene baigaa tuvshinguusuu dorduulahgui gesen bodol l iluu ih nuluulsun baih. Songuuliin gol taktik bol eruusuu namiin lideruudiin l halz tulaan bailaa uuruur busad ner devshigchdiin factor neg ih nuluulsungui gej uzej bolno.Namuudiin golduu 2008 onoos parlamentad barij irsen bodlogiig l hamgiin iheer analiz hiij bas dugnesen medeelluud yavah shiv dee. Namiin darga nartai hamgiin gol uil yavdal bol halz metgeltseen nuguuduh ni hun tus burtei ni hiisen yariltslaga bailaa. Sonirholtoi ni ednii erunhii said ter yariltslagaa huuhdiin tsetserlegiin uruund ugch baih jisheetei .Shine ardchilsan namiin ner devshighdees zarim ni amrahgeed yavchihsan baih jisheetei uuniig dargaas ni asuutal songuuli bol genet shiidsen asuudal humuus bol ertnees amralt ajlaa tuluvluchihsun baidag tul amarch l baig l dee teglee geed bidnii bodlogod uurchlult orohgui shuu dee geh metchilen bas ene darga ni sayahan ih hund hagalgaad orood tuunii daraa ene songuuliin ajlaa hiij bgaa um tuunees tanii biyeiin eruul mend ene ih ajliig amjuulahad barah uu gej asuuhad Tegelgui yahav olon hun uvchinteigee temtseed ard ni garaad sain saihan amidarch bna bi ch gesen tiim humuust bas neg jishee bolj baigaadaa bayartai bna geh. Ene dargiin ehner ni bas parlamentad songogdchihson he he . Ene bugdees ajiglaad baihad endhiin humuus ih pragmatik um tiim tuldaa ch ene songuuli manaid boldog shig buh hunii uushig zurhiig amaar gargachihguihen shig ungruh shig bolloo. Herev minii deer bichsen factoruud mongoliin songuuliin ued bolson bol yu bolj baih bol gej bodson chin bur aidas turhcihluu. Daraagiin neg gol zuil bol namiin bodlogo ene l hamgiin chuhal yu ch amlahgui um tegehdee alivaa amidraliin tuvshing deeshluuleh bololtsootoi huvilbaruudiig ih engiineer ard tumend hurgeh um . Ug i ih l um bichmeer bna ene talaar tegehde ingesgeed orhiyo doo yamar ch l bsan ih um ajiglaj bas surch avlaa.