Total Pageviews

Monday, July 7, 2014

Uram alga

Bi gedeg hun bolboos als hol amidran suuj uls orniihoo hugjil tsetsegleltiig mash saihnaar tusuulun muruuduij suudag negen bulguu.
Minii bodloor shinechleliin zasgiin gazar uneheer umiig uurchiliye il tod bolgoyo tsaashdaa niigmiin hugjil ni Il tod baidal,shudarga unen baihaas mash iheer hamaarah tul uursdiinhuu aldaa onoog ch haitsaalj baigaa um alga hevlel  medeelliin heregsleer guvuuleed l baina guvuuleed l baina yasan ch ih tevcheertei um . Bi baisan bol ami bish zaya bish geed l hayachihna . Odoo tsagt darga tsereg bolno gedeg yaliin togtool avsantai adil l bolj dee. Uneheer uruvduh um . Hariin setgel gej unendee mania ard tumend setgeldee bat buh suulgaj ee. Ene uls orniig elgeer ni hevtuuliy ,hugjuuleh shaardlaga alga gej bugdeeree bodoogui bailtai. Songuuli duuslaa margaashnaas ni ehleed 76-g ard tumnii esreg bosgoj zogsoohiig hevlehiinhen hiij ehelne . Mungu tugrugiin avch amaa olohgui magtaj baisan humuus margaashnaas ni ehleed l tolgoiruugaa shaaj bichij garna . Ene ni mungu oloh shildeg arga ni gedgiig udiid bid nar meddeg bolson baimaar daan ch ugui um daa. Suuldee hen ni turiin erh bariad baigaag oilgohoo bailaa. Setguulchid uu 76 yu.  Ehleed magtana daraa ni muulna daraa ni zaana ,tegeed surduulne,er ni bol hussen ee hiideg humuus bol setguulchid , hevlel medeelliin magnatuud .
Neg l ih erliiz hurliizaar ni duudsan humuus ted yag unendee yamar muu um ene uls orond hiisen um be ? Tegeed ch bidnees busad ni eh orondoo evtei nairtai amidraad l baina . Hun etseg ehee songodoguitei adil hursh zergeldee ornii huvid bidend yamar ch songolt baihgui hussen huseegui tsugtaa hamtran orshih l bolno . Tegeed ch 21-r zuun shuu dee .
Baabaariin helsneer buhel buten neg uye uhej duusch baij bid neg um orchin ueteigee hul niilj alhah baih daa.  Hen hyatad humuusiig buunuur ni oruulj ireed baigaa um ,hen hunsnii nogoo teeverlej ireed zaraad baiga um , bidnii uzen yadaad baigaa hyataduudiig hen uugshuuleed baigaa um medeej bid nar MONGOLCHUUD . Tiim durgui baigaa bol zugeer l hil gaalia haagaad orohchgui garahchgui bugdeeree Mongoldoo amidraiya . Tegj chadahgui baij am helee biluudeh yun.
Bid ulsuj uzeegui ,yadarch uzeegui, zovlon uzeegui ard tumen shuu .2 hurshuu bodvol denduu tsamaan tsatgalan uls. Tiim bolohoor amaa olohgui burj gedsee medehgui iddeg um .
Suuliin ued aria ch dee gemeer um denduu iheer garch bna. Turiin tushee ni hurtel tur zasgaaraa togloj ush honzongoo avch baina . Hoich uye  bodoj baina geh tiim l um bol hogoo gudamjind hayahaa l bolichih ter chin l tseverhen hotoo duu nartaa uvluuleh bodit alham ene metchilen ih um sanaj sedmeer baiga um ternees bish hooson hashgirah hereggui.
Uudrug baiay biye biyende uram hairlaya . Ireeduig saihnaar tusuulun bodoiyo. Hujaa buhniig uneheer uzen yadaj baigaa bol hujaa gesen shoshgotoi buhnees tatgalzaya. Tursikee tailiad tavichihiya ,nogoo bolon busad hunsiig hudaldaj avahguigeer muutgaj languun deerees ustgaya,hujaa nariin orond uursduu barilga deer ajillaj baishingaa uursduu bariya.

Ingej chadval odoo bolj baina . Bi ch gesen dagahad belen baina .
Uudrug saihan ireeduig hamtdaa l buteeye uur hen negen bish.

No comments:

Post a Comment