Total Pageviews

Thursday, April 21, 2011

Yamarch bsan ard ni garlaa

Za yamar ch bsan um umnii ard ni garch hed honog ch gesen saihan amrah bolj baih shig bna. Shalgaltuudaa ugchihsun sanasnaas sain ugsun setgel ueg bna aa neg ih hicheej udur shungui suugaagui ch gelee yamar ch bsan sanaj bsnaasaa gaigui ugcihluu. Harin amraltaaaa dahiad neg bugdiin davtaad harchihdag um bil uu gej bodoj suuna . Ayagui bol hool baival idchiheed or baival untchihaad baih vii dee. Bi er haaya daa bodsonoosoo esregeer hiichihgeed baidag hun. Ugluu ih ert bosno gej bodood untval tegehees tegeh gej baigaa um shig ud dund serne.
Hun gedeg medehguigee medeh tusam ulam l tugshuurtei bas shanalgaatai boloh um tuundee bolood um um unshmaar sanagdaad bas oi toondoo togtooh gej uzeed hirendee l ihiig medehiig ulam ih huseh um. Tegseer baital nuguu tolgoi gedeg ni hogiin sav shig l baahan ereever huraavar medlegtei bolohgeed ch baih shig. Tiim bolohoor hard diskee erembeleheer bolood baigaa tegehgui bol meddeg ch um shig bas meddeggui ch um shig hun bolchihgeed bna. Hun bas heterhii umiig erunhii medeh ni uurt ter bolgon ashiggui bas deerees ni umiig shuumjleh bair suurinaas harahgeed baidag zurshiltai bolgodog bololtoi. Ajaad baih ni ee hun er ni medehgui umaa ih shuumjildeg bas medemhiirdeg um bna .

Bas neg umnii ard garsan aa martah gej bna ene bol undesnii hool. Bodoj bodoj uhriin hel bituu chanaad nogoon songinotoi beltgesen um bna . Haluun zuush gesen ug l dee deer ni undugnii bas luuvangiin salat hiisen end chin mah ter bolgon ih hemjeegeer iddeggui bolohoor amihandaa salat davhar hiij beltgesen um . Bugdeeree l amsaj uzeed saihan bna geed l ideed bsan tiim bolohoor saihan boljee l gej bodood baigaa. Undesnii gehed ch haashaa um neg tiim setgemj mayagiin um l bolchihson he he he. Harin Iran oyutnuud ih olon goyo hool hiij irsen hachir ni budaa golduu tahianii mah budaagaar tort shig hool hiideg um bna. Bas nogoonii zutan shig um hiigeed gambirtai idej l haragdana lee. Columbiin oyutnuud byaslag jimstei pirojki hiij irsen sonin ni columbuud iranuud bas orosuud bugdeeree pirojki gedeg um bna lee tegeed haanah garaltai hool geheeree neg nertei bdag bna aa geed neg hesegtee l margah shig bolson. Hujaa huuhen yahav nuguu mahtai mantuugaa beldeed irchihsen za ter ch neg ih yavaaagui ee tegesgeed nileen uldenelee. Orosuud venegret gedeg salat hiij irsen . Bi yahav buh hoolnoos ni amsaj uzeed l ideed l bugded ni ochij chi ih saihan beldjee geed l yavaad bailaa ted ch bayarlaj baigaa ni ilt medeej uuriinh ni hooliig hun magtahaar hun bayarlalgui yahav dee. Minii hoolnoos sain guigeegui ni luuvangiin salat he he he nuguu mantuunii hajuud hani bolood uldeh shig bolson busad ni bol guilgee saitai bsan shuu. Olon hun dotor neg chimeegui yuhan iihneer umiig argalchih gesen archaagui humuus bas baih um bi ugaaasaa hudlaa hund durguig helehuu. Manai irak oyutan 2 undaa avchirch zadlachihaad baahan idej idej suuj baigaad chimeegui yavah gej bna bi ch teselgui yadaj bayarlalaa gej humuust helchiheed yavaach geed l avsan tiim humuusiig harahaar yasnii durgui hureed baidag um olontoigoo baij chaddaggui umnii arduur nuugdsan. Busdaar bol bugd l saihan bsan bugd l setgelee gargaj hiisen bas tuuniig surch bgaa hel deeree tailbarlah gej oroldson daan ch ug ni dutaad setgel ni iluudeed baisan bolohoos bish ih l sonirholtoi uuh tuuh yarihgeed hicheesen shuu he he he. Bi manai mongolchuud mahand ih durtai tavan hoshuu maliig bugdiin iddeg um geed l yarij btal temee idne ee geed l neeh gaihsan yanztai asuudgiin bi ch idne ee idne bas aduu ch idne gesen chin zarim ni gaihaad l tegsen chin manai neg oyutan ta nar er ni buh amitang iddeg uu gene ee tegeheer ni anaash ,zaang bol iddeggui um aa manaid yamar baih bish gesen chin buun ineedem bolson.

Za ingeed shalgalt , hoolniihoo ard garsan bolohoor odoo neg hesegtee l taivan baij bolohoor bolloo.

1 comment:

  1. Huue ta surch bgaamuu? haanahiin ali surguulid surch bgaan? Ulzii

    ReplyDelete