Total Pageviews

Sunday, April 3, 2011

Bodood baih ni ee............

Er ni bodood baih ni ee bidend ih uchir bna aa. Buh l bolohgui butehgui muu buhnee busadruu chihchiheed suugaad baidag. Ene 76 gishuuniig hen songoson um bol uursduu hucheer ter ih hurald ochood suuchihsan um bolov uu ? Minii sanahaar bid l songoson shig sanah um tegtel ter hediig eldveer helj heden talaas ni muljsuur baigaad suuldee barag ene 76 chin hun bil uu yu bilee gej bodohod hurgej bna shuu he he. Boloh bolohgui um baidag l baih tegeh um bol bid chin tednii hariutslagiin taliig bas uureh yostoi shuu uchir ni bid songoj ih hurliin gishuud bolgochihson buruutnuud ni shuu dee. Daraagiin neg zuil bol mongold hugjij baigaa setguul zui gej um bna . Unuudur neg hund noogdoh soniniihoo toogoor barag ginnesiin nomond orohoor bolson uls bol mongol tegtel ter lanjgar hevlel medeelliin heregseliig ajilluulj bui setguulchid maani yu buteesen be yamar bayalag bii bolgoson be odoo bur suuldee turiin ordond chin jinstei orno baingiin horoon hurald chin tsug suuna , geed l hartai ehner shig dairtsgaah bolj. Ug ni medeelel hedii chinee zuv bna ard tumen tudii chinee tuluvshih yavts ni zugshirne shuu dee. Songuuliin margaashnaas ni ehleed l ene heden 76 gichuunii uvur turiinees zuugdeed l ehelne tuugeer ni ard tumen amisgalj buhimdaj ehelne ter ni daamjirsaar uzen yadalt bolj huvirna . Neeree setguul zui het ih emegteileg bolj baigaa ni unen bhaa. Uyanga geed setguulch bur bi hartai yadag um nuhruu hardahiin hajuugaar hun hardah erhtei mergejil ezemshsen um gej ireed l tom um bichij arai l bna shuu ..... Bid henii tuluu amidraad baigaa um bol oo miniiheer bol uursdiinhuu tuluu tegtel hunii tuluu amid yavj baiga um shig gomdolloj goloh ni hirees heterlee. Yagaad uuriinhuu tuluu yamarch ajliig gololgui hiij boldoggui um be ogt tsalingui gertee suusnaas oldsoniin hiij baital uchir ni oldono shuu dee yadaj l unaanii mungund nemertei um shig sanagdah um . Neg l ih hovor mergejiltnuud shig buh umiig goloh um tegj yarival mundag mergejiltnuud chin ajlaa bur bagaas ni ehelj golj shilelgui hiiseer baigaad medleg deeree turshlaga hurimtluulaad mundag bolson humuus shuu dee. Minii medehiin bid ih erunhii medlegtei bolohoos yag ezemshsen mergejleeree bol nariin shiriin naad zahiin um meddeggui humuus shuu dee. Bid buh umiig meddeg um shig am uraldaj yarina neg l ih uhaantai ard tumen hunii uuriigui shuumjleed l suugaad bna . Ene bidnii hussen amidral mun gej uu..... Negen emzeg zuil bol barag bugdeeree shahuu biye biyenee hujaa gene herev tiim l um bol nuguu tsever mongol setgehui, ulamjlal soyol maani haana bna . Bid uursduu tuuniigee hairlaj hamgaalj mederdeg bil uu? Huumiig UNESCO- d hujaa nar burtguulsnees bolood bugd l baahan buhimdsan urd ni bid nar yu hiij bsan um archaagui humuusiin umnuur ovsgootoi ni orood hiichihej baigaa baihgui yu uun deer bid uursdiiguu l buruutgah heregtei. Ene delhii deer gantshan Mongol gej uls orshin togtnoogui bid chin hursh zergeldee uur uls orontoi als holiin tum buman undestnuudtei hamtdaa amidarch baigaagaa odoo oilgovol oilgoh tsag bolson baimaar um . Bid bid l geed l hooson tseejee deldeed suuhaas uur yu hiij bna aa. Hujaa baraa , huns , soyol ,irgenshliig uneher uzen yadaad baigaa bol bugdeeree ereen orohoo bolichihiyo, hujaa huns avahaa ch bolichihiyo, umsuj baigaa huvtsaa ch taliaad shataachihiya ter ni shudarga shuu dee. Bid busadtai evtei nairtai tunshilj amidarch surmaar bna. Biden shig busdaas ichihchgui avahaa avchihaad haraagaad yavdag uls undesten baihgui baih shuu . Yamar neg buruu zuil bolloo gehed shuud l busdaas haij ehlehees bish uuriiguu hamaatuulj boddoggui bidnii muuhai zan bna aa. Er ni bodood baih ni ingej amidarch baigaa ni bidnii l buruu uur yu ch bish. Tiim bolohoor aldsan ch onosonch hariutslagaa hamtdaa huleej surtsgaaya.

No comments:

Post a Comment